Kort tur till Slädö

Kerstin och jag blev så inspirerade av rapporter från förra veckans fina tur till Listerby skärgård att vi bestämde oss för att åka dit vi oxå.

Vädret blev strålande med lite vind och en fantastisk solnedgång.

Sedan blev det en krispig natt med helt vitt landskap när jag tittade ut genom tältet på söndagsmorgonen.

Och Christian, apropå det med kaffet. Det smakar extra gott oavsett typ och sort när man kan avnjuta den första morgonkoppen (kaffe'normal) ute i det fria!

Nu har hösten kommit till Blekinge

Mera Sarekbilder (Claes bilder jag har fått låna)

 

Man ser vem Claes har haft som läromöstare :)

Höstpaddling i Misterhult

Det blev en fantastisk fin höstpaddling i Misterhults särgård. Sjösättning vid Koviksnäs lite norr om Klintemåla.

Det var lovat blåst och lite regn, men torsdagen blev nästan vindstilla och faktiskt ganska varm.

Paddlade upp mot Brändö där vi stannade för natten.

På fredagen tog vi oss ut mot östra delen av skärgården till gränsen av sälskyddsområdet. Därute visade sig både Havsörn och säl. Det är första gången på alla dessa år jag fått se säl där ute. Förmodligen gråsäl av storleken att döma.

Stefan, Kalle och Peter. Med på turen var oxå Tobbe

När kommer tåget? På fredagen gick vi vidare rorrut och stannade så småningom på Stora Kuggen där vi hittade fina tältplaster och en klippa att laga mat på.

Lördagen paddlades söderut i envis motvind. bland annat gick vi in i Skälöfjärden och kollad om det var farbart förbi Skälöbro vilket det är. Däremot går det inte att passera mellan Skälö och Skavdö som vi hade hoppats på. Tog oss i stället ner till Kärsmansholmen, mitt emot L Bergö för natten.

Det var inte bara stjärnorna på himlen som blinkade......

Kalle (Karl-Johan) stod för maten. Utsökta rätter rakt igenom eller vad sägs om marinerad oxfilé

och glödbakade frasvåfflor med sylt och grädde till vickning.

 En fantastiskt trevlig paddling.

Vandring i Sarek augusti 2010

Efter paddlingen i Bohuslän vidtog några hektiska dagar hemma med att iordningställa vandrarprylarna och förbereda för 10 dagars Sarekvandring. Det var Claes (son) och jag som tog oss till Gällivaremed tåg för vidare transort med buss.

Bussen stannar i Kebnats där STFs båt tar oss över vattnet till Saltoluokta fjällstation.

Saltoluokta fjällstation blev start och avlutningsplats. Praktiskt att kunna förvara reskläder och annat smått o gott som inte skulle med på vandringen.

Fikadax i Avtsusjvagge på väg till Sitosjaurestugan

Från Sitosjaurestugan bar det kraftigt uppåt  på stigen mot Aktse. Vi valde dock att inte gå ner till Akte utan följa en stig som går på högplatån ovanför Rapadalen

Hittade en fin plats att sätta upp tältet på mellan två små sjöar, lite ost om Skierfe.

Fin utsikt över Rapadalen och det uppstickande berget Nammasj i blickfånget

Det vi trodde var den höga vägen ovan Rapadalen, var ett irrspår som slutade vid en lodät klippvägg utan möjlighet att passera med den utrustning vi förfogade över. Vi valde i stället att ta oss ner i Rapadalens snårskog och ta oss till stigen utmed Rapaälven

Nalle hade varit framme och lättat på trycket.

I Rapadalen fick vi se en Älgko som på klassiskt vis står och betar ute i vattnet.

På vägen upp til Lådebakte finns fina avsatser att tälta på med utsikt över västra delen av Rapadalen.

För att passera Bielatjåkkå måste man ta en skråvandring. först ner i storblockig terräng sedan upp igen genom videsnåren.

Efter en behövlig natts vila på Pielaslätten fick vi möjlighet att kasta några kast med fluga i en glacierjokken. Vattnet var dock så grumligt av slam att eventuella fiskar omöjligt kan ha sett betet.

På topptur upp till Vuojnestjåhkkå syns fiskestället nere vid jokken.

Gott med lite varm mat i stenhiet

Snö och dimma hindrade oss från att nå toppen 1952 m öh

Tillbaka till tältet och lite mat och yatzy innan ögonen faller ihop för natten.

Hängbron tog oss ut ur Sarek och in i Storasjöfallets nationalpark.

Kan man tro att det är "sommar"

Kallt på natten, förmodligen 5 - 6 minus

Samen vid Pietsaure var smart och hade placerat en båt som hjälp vid vadningen. Man tackar

Så var vi tillbaka i Saltoluokta efter 9 ganska jobbiga men samtidigt upplevelserika dagar.