söndag 21 mars 2010

Back to basic -- att bereda och tilllaga olika viltkött

Som ett led i jägarutbildningen fick vi möjlighet att delta i en berdnings och stycknings kurs på Eriksbergs anläggning utanför Karlshamn. Det var Jägarförbundet som annordnade denna sammankomst i konsten att ta tillvara viltet.

Det första viltet var en hjotrtkalv på ca 25 kg som skulle "sotas" eller rensas från inälvor och sedan flås för att därefter hängas förkylning och mörning. Reglen man använder för allt kött är att summan antal dagar X förvaringstemperatur skall hamna runt 40. Ex 8 grader i lokalen ger 5 dagars hängning. Håller man sig under 8 gr och utan insekter, kan köttet med fördel hängas lite längre vilket ger mörare delar. Tänk dock på att alltid hålla mycket god hygien vid all hantering av livsmedel.
Här åker pälsen av

Nästa offer för kniven var en vildsvinsgalt oxå denna liten på ca 25kg. Här var det anatomisk styckning som visades. Anatomisk styckning innebär att muskel för muskel frilägges och tas till vara efter sin inneboende struktur. Kniven användes bara till att lossa vissa muskler från sina infästningar mot benen. Detta ger ett kött utan sega hinnor och körtlar, och att var del kan tillagas efter sina speciella förutsättningar.

Vi avslutade med att själva flå och ta ur var sin gräsand som hade skjutits tidigare under hösten, lagts i frysen och nu tinats. Väl hemkommen hamnade den i en stekpåse där den förvandlades till en riktig läckerhet tillsammans med en flaska Ramos Reserva.

Varför jägarexamen? Jag känner en viss tveksamhet inför den industrialiserade köttproduktionen som allmänt förekommer. Är det rätt att hantera djuren på detta sättet, är det bra mat vi får i oss med allt kraftfoder, brist på stimulans, stress, läkemedel mm som stoppas i den mat vi skall äta. Någon del i mig säger att det är bättre att äta en mindre mängd viltkött eller väl hanterade djur och mera vegetarisk kost i stället för industrimaten. Men samtidigt är det svårt att bryta ett helt livs matvanor i ett brådrask. En bit på vägen är för min del att vara mera nogrann med vad det är jag soppar i mig. Och så varför jägarexamen. För det första är jag inte klar ännu, skjutproven återstår. Sedan om jag kommer att jaga är fortfarande en öppen fråga. Men helt klart är att den kunskap om viltet, etiken runt jakten samt detta med att själv kunna ta tillvara på en djurkopp, gör mödan värt.

söndag 14 mars 2010

Skidor vid Grövelsjön-Rogen


Christoffer (vår äldsta son) hängde med på en kortare skidtur i Rogenområdet som jag vandrat i tidigare men då under sommaren. Helt klart enklare nu på vintern då snön gör terrängen lättare att ta sig fram i.
Vi gick via Storrödstjörnstugan till Rogenstugan
När vi kom in i stugan var det första vi möttes av en härlig färgbild på idel kända ansikten från Bohuslän. Nästan så man längtar att komma ut i kajaken igen.
Rogenstugan var utrustad med en mycket modern vedspis som med hjälp av diverse spjäll gick att reglera temp. inte bara i rummet utan även i ugnen.
Dock hade den ingen inverkan på temperaturen på dasset.
Men däremot gick det utmärkt att laga fläskpankaka och whiskyflamberad fläskfilet, dock inte samtidigt
Kartor är luriga! Där jag tänkte det skulle vara enkelt att dra en kanot mella sjöarna visade det sig vara regäla stenklädda kullar med avsevärda höjdskillnader. Framtida planer att paddla häruppe behöver sig en grundlig revidering.
En raritet Varglav. Enligt Wikipedia :

Varglaven (Letharia vulpina) är en intensivt gulgrön lav som är rödlistad som Missgynnad (NT). Varglaven var förr spridd i Sverige, men har efter en stadig tillbakagång under 1900-talet nu sin tyngdpunkt i norra Dalarna och Härjedalen. Laven är fridlyst i hela landet.

Varglaven växer på gammal, hård, torr ved (främst tallved) i öppna lägen. Vanligtvis hittar man den på torrakor och högstubbar på eller i kanten av myrar. Ett av de största hoten mot laven är att torrakor i rätt lägen knappt nyskapas alls.

Det sägs att varglaven har fått sitt namn från att den förr användes som varggift. Laven innehåller nämligen vulpinsyra, som är giftigt och angriper det centrala nervsystemet med andningsförlamning som följd.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för i sort sett alla vandringsleder och raststugor. Normalt i fjället uppnanas man att inte använda den ved som brukar finnas på dessa stugor. Här däremot mötte det inget hinder att tända uppp en brasa och på så sätt torka de genomsvetta kläderna efter en mödosam hasning med decimeterhöga Kalle-Anka skidor. Vädret hade slagit om så det kom blötsnö som direkt frös under skidorna.
Vägskäl ute på isen
Ahhhh! det blev cognac flamberad oxfilet sista kvällen på fjället.
Vi lämnar Hävlingen bakom oss och skidar så sakterliga upp mot Grövelsjön för att så småningom
ta oss tillbaka till Blekinge.