Paddling på Åland och Bohuslän

Efter att ha övervägt flera alternativ och efter ivrigt spanande på vädergissarna, beslutade vi oss för Åland som huvudalternativ. Prognosen pratade om en del lågtryck med diverse kulingvarningar fram i veckan. Men detta var trots allt det bästa väderalternativet. Vi körde förbi Sandösund denna gång och tog ytterligare en färja till en liten ö Simskäla där vi hittade en liten hmn vi sjösatte från. Sydlig frisk vind tog oss norrut på kvällen där fina släta hällar gav perfekt landning och tältplats. Ny kulinvarning utfärdades på kvällen så det blev till att förankra tält och kajak på ett betryggande sätt så man slipper gå upp mitt i natten när kulingen tar i.


Trots den hårda vinden var det sol i stort sett hela dagarna så när vi var inblåsta var det gött att bara slappa och läsa en del.


Åland liksom många andra delar av Norden har varit ovanligt blöta denna sommar. Vi hade tur med regnet som mestadels föll på nätterna. Resultatet av allt regnande blev naturligtvis otaliga myggodlingar. Helt i klass med antal som i Sarek några veckor tidigare

Vinden mojnade så småningom men det blev fler ligga-stilla dagar än paddlingsdagar. Som tur är hade Kestin laddat ett rejält bibliotek inför resan.

Strax före solen går upp i öster.

På en av öarna träffade vi ett mycket trevligt par som hade sin fiskarstuga på Röskär. Där fick vi både fisk (nyfångad sik, mums) och en livfull berättelse om Ålandsfiskarnas historia och vedermödor. Bla fick oss tilldel en ny variant om orsaken till det katastrofala fisket. Förutom ålakråka (skarv) och säl blev svanen uthängd för att äta fiskrom på grundbottnarna. Vi såg nog max ett tiotal svanar under hela vistelsen där så jag har svårt att ta till mig den varianten.
Någon som har kläm på om svanar endast är vegetarianer? Den vetenskapliga versionen på att fisken minskar verkar vara brist på vissa typer av plankton som fiskynglen livnär sig på? I vart fall begränsades den egna fångsten till en ynka aborre.
Men i brist på bröd tar man limpa! Det myckna sittandet fick fart på inspirationen att utforska samernas erfarenhet att elda färsk björk. Detta gick alldeles utmärkt när det väl tagit sig. Den härliga glöden blev utmärt som värmekälla för brödbak.
Med en campingugn går det att utföra underverk. Mums, påminde om stenungnsbakat.
Efter en dryg vecka i blåsten beslutade vi oss för att ta oss till västkusten i stället. På vägen dit stannade vi vid Sala och Sala silvergruva. Gick en guidad tur nere på -155m nivån. Kul att se skillnader i brytning förr och nu.
Nähe det blev regn och kuling även på västkusten så vi tog oss hem redan på fredagen för att försöka ställa lite i ordning även hemmavid.
Katten blev glad i alla fall!

Vandring i Sarek. Nu är bloggtorkan över

Efter att ha läst Svante Lysens böcker om hans strapatser och resor till olika delar av fjällvärden beslutade Palle och jag att göra en resa till Sarek i hans anda. Inga krav på att gå långt, ha fastställda mål eller direkta tider. Helt enkelt bara vara och uppleva. Svante om du läser detta må du ursäkta om vi har misstolkat dig.
Tåg Karlshamn- Gällivare, därifrån buss mot Ritsem men steg av i Suorva strax norr om Stora Sjöfallet. Vandringen över den enorma dammen kändes trist med otroligt stora anläggningsarbeten. Därifrån vidare in i Stora Sjöfallets nationalpark och in i Sarek via hängbron över Guhkesvakkjåhkå. Hittade fina tältplatser med relativt kort anmarsch till fjällen i omgivningen. Vi valde att bestiga Vuojnestjåkkå 1952 m. Gick sedan vidare mot NW till en "liten" kulle, Sarekvarasj 1115 m där vi inte kunde motstå utsikten varför det blev en natt även här. Dagen därpå gick vi den korta vägen ner till sjön Sarekjavras med fin sandstrand för att därifrån angripa Sarektjåkkås nordtopp ca 2065 m. Läste sedan på i Claes Grundstens fina guidebok att Nijak var ett lämpligt nästa berg att bestiga. Tog oss således vidare NW för att så småningom gå upp i passet mellan Nijak och Kantberget 1244 m. En tuff vandring med relativt tunga ryggor. Kom så småning om ner i Ruotesvagge där det blev läger inför nästa dags topptur. Palle fullföljde toppturen medan jag valde att efter en besvärlig första del med mycket lösa stenar och block återvända till tältet för lite rekreation med bla tvätt och fiske. Fortsatte sedan vidare norrut mot Ahkka för att komma i läge för en tur upp till Sveriges högst belägna sjö på samma berg. Tiden rann tyvärr ut så vi insåg att i den terrängen med massor av stora och små stenblock hade vi ingen möjlighet att hinna tillbaka till Gällivare på utsatt tid.
Det blev en mycket minnesvärd vandring med mycket skratt och en hel del stärkande slit. Vädergudarna hade vi på vår sida med en del regn men övervägande behagligt vandringsklimat.



Bron in till Sarek över Guhkesvakkjåhkå. Tur att man inte behövde vada här.
Mycket ren på fjället. Kul att kunna sitta inne i Nallo tältet och spana utan att störa.

Hoppas det i framtiden blir möjligt att dricka friskt vatten ur alla bäckar och sjöar även i södra Sverige.
Isranunkel (Ranunculus glacialis) är min favoritblomma på fjället. Växer i huvudsak på högre höjder och i kanten på snölegorna.
På väg upp mot toppen av Vuojnestjåkkå 1952 m
Moln på väg upp
Gott att ha ett extra regn/vindskydd på exponerade platser som denna på våg upp
Utsikt från toppen av Vuojnestjåkkå

Den andra toppbestigningen till Sarektjåkkås nordtopp ca 2065 m
Toppröset med böneflaggor ala Tibet
Utsikten från Nordtoppen blev makalös. Kebnejakse syns i horisonten
Nedför med textilpulkan gick betydligt fortare än att gå uppför. GPS en loggade 28 km/h
Vaden kan vara svåra och krävande. Kallt glaciervatten och mycket slam begränsar villigheten till oplandrade bad.
Mmmmm. Fjällöring är ett delikat tillskott till den torkade maten
Efter 9 dagars fantastisk vildmarksuplevelse tar vi båten till Ritsem för vidare transport till Gällivare och Karlshamn
Eftersom tåget inte skulle gå förren dagen därpå tor vi tillfället i akt att besöka Bolidens Atik gruva för utvinning av koppas, silver och guld. Hoppas att deras miljöförklaring uppfylles även i handling. Jättetruckarna lastade 130 ton om jag minns rätt.

Men det krävdes bara tre skoptag för att lasta.....