Efter det sedvanliga tågstrulet med förseningar och taxiresa kom vi så småningom fram till Kvikkjokks fjällstation torsdagen den 5 april
Efter den långa tågresan var det skönt att spänna på skidorna och ta en tur i omgivningen. Bakom fjällstationen rinner en jok med ett litet vattenfall så här i vintertider. På sommaren lär det brusa regält.
Väderleksprognosen för fredagen utlovade ökande vind fram på dagen, så efter en tidig frukost bar det av mot första fjällstugan för turen, Njunjes
lunch på ett passande sätt i en snödriva
|
Mycket riktigt tilltog vinden ordentligt när vi kom ut på kalfjället men vi nådde stugan utan större bekymmer |
|
Njunjesstugan är en liten stuga med stugvärd i ett litet bås mellan de båda köken/sovplatserna |
|
Naturligtvis ingen ström men en mysig vedkamin och gasolkök för uppvärmning och matlagning
|
|
Pannlampa och stearinljus ger en behaglig känsla av att nu har turen börjat! |
|
Vägen upp till Tarrekaise bjuder på några låååånga uppförsbackar som direkt ger besked om skidformen och vallans beskaffenhet |
Clemens kommer skidande i full fart!
Greta är snabb och stark med mycket energi i benen!
|
Åsa tar det metodiskt och låter sig inte stressas av ivriga åkare. Vet sin fart efter många turer på fjället |
Det var flera skotrar än skidåkare i detta område där skoteråkning är tillåten. Måste konstatera att även dessa har ett genuint intresse för fjäll och vildmark och detta lyser igenom i kontakten med oss andra fjällturister.
Soluppgång över Guovdbåråsvarre
Säger farväl till stugvärden och ger oss vidare till nästa stuga Vaimokstugan.
Innan vi kommer fram dit passerar vi vindskyddet Kurajaure. Lite anmärkningsvärt noterade vi att inga säkerhetstelefoner är placerade i vindskydden här uppe. I princip alla vindskydd i Jämtland har denna säkerhetsutrustning!
Mycket uppför
Fika i solen
Kan det vara Korpen som lämnat sina fotavtryck här
|
Det är sällan numera som jag utbrister WOW inför något jag möter. Men vid första anblicken av det mäktiga Sulitelmamassivet gick nästan luften ut helt! Sulitelma trodde man tidigare var Sveriges högsta topp varpå man byggde vandringsstugor på vägen dit för att få bekvämligheter vid besöken där. |
Sedermera visade det sig att, dels ligger högsta punkten Suluskungen på Norsk mark och vid exakta mätningar är det Kebnekaise som är högst.
Vindsäcken har många användningsområden. Ger fint lä när det drar snålt från berget.
Andi
Upp, upp, upp mot stugan
Vattnet lite svårdrucket, men kallt i alla fall.
En selfi hör till
Pieskehaurestugorna i sikte med Suliskongen och Sulitelmaisen i bakgrunden
Vi sparade på reservdagarna och använde en till att besöka Sulitelmaglacieren. En mycket mäktig upplevelse som slår det mesta.
Fick tips om en glaciergrotta som kunde vara igensnöad. Det var den delvis men efter lite skidande hittades den så småningom.
Infrusna klippblock som säkert åkt med i 1000-tals år
Nästan så att man förväntade sig att någon skulle uppenbara sig i isen efter alla dessa år som infrusen
Ett stort isberg hade lossnat och skvallrar lite om vattendjupet i sjön under. 1/10 del ovan ytan
En massiv isvägg störtar sig ner mot sjön
täckt av jättelika istappar
Har vi kommit till Disneys Frozen film?
Hur skall vi komma härifrån?
Imponerande vägg av is, flera km bred.
Detta bara 100-talet mil från Stockholm!
Solen tittar fram efter en kall natt
Skulle vara spännande att besöka området på sommaren och få se detta i sommarskrud
Vattenhämtningen blir en mödosam historia. Skopa upp vatten från en flera meter djup snödriva, is och så bäcken
På utflykt runt stugan
Järvspår i snön
Samtal med stugvärden
Mätta och belåtna fjällfarare
Vi lämnar Sverige och skidar upp för en brant kulle för att där möta Norge
En liten bit kvar till Muorkihytta
Nu har värmen kommit på allvar. Både i form av brant stigning och sol
Riksröse 238
Framme vid Muorkihyttan steg spänningen till det olidliga, skulle Norska turistföreningens nyckel passa?
Visst gör den det och efter ett tag spred sig värmen i stugan med hjälp av två kaminer.
Rovdjursspår nr två denna tur blev Lo-kisse. Stora tassar väl lämpade att tassa runt i snö.
En sista blick på Soliskungen Norges svar på Matterhorn som vår Schweiziska medresenär uttryckte det
Tillbaka i hyttan efter utflykten mot Glacieren från den norska hytten
Så blir det till att låsa och ta farväl av den fina hytten och avsluta en fantastisk skidtur med sista etappen mot Sulitelma samhälle
Andi tog oss ner för den tidvis branta nedfarten mot Sulitelma där buss väntade till Fauske för vidare transport med tåg till Göteborg
Tack för trevligt sällskap och en helt underbar skidtur!