Vandring i Sarek

Varken Ragnar eller hans bror Karsten var svårövertalade att följa med upp till Sarek för en 10 dagar läng vandring.

Vid starten i Saltoluokta flällstation bjöd Ragnar på Matjesill m tillbehör.

Förväntansfulla och ivriga att komma iväg.

Vi lämnar civilisationen och påbörjar en brant stigning på väg mot Sitojaurestugorna 20 km.

Efter Sitojaure där vi stannade för natten följde en kort båtfärd över sjön för att starta den egentlia fjällvandringen mot stiglöst land.

Uppe på fjället på 1000m nivån vid Siejddegallo offerplats slof vi läger för natten vid en liten fjällsjö stax innanför Sareks nationalpark.

Gräddstuvad trattkantarell som tillbehör.

Fint läge vid sjön.

Efter sjön väntade en kraftig stigning upp över Rapadalen för att ta den nordliga passagen och slippa all fjällbjörk och sumpmark.

Stenigt men med fantastisk utsikt.

Lunch smakar alltid förtäffligt.

Utsikt mot Väst över rapadalen. Här såg vi en Kungsörn segla några hundra meter under oss.

Ragnar överraskade som vanligt med färska frukter mitt ute i vildmarken.

Rapadalen bjöd på frodig växtlighet.

Många vad blev det

Stenigt

Denna slänt vid Bielatjåhkkå Skulle vi ta oss runt.

Vilket så småningom genomfördes

Härliga fjällhedar att sätta upp tältet på nere vid Pielarslätten

För att undvika ett svårt glaciervad tog vi en snöbrygga till hjälp. Hjärtat i halsgropen men allt gick väl.

Ragnars skor hade lite problem att klara den hårda belastningen som fjällmiljön ställer.

Fjället Ahkka i bakgrunden

Regnet kommer oroväckande nära när vi skall krypa in för natten. Regnade lite på natten men fint väder på morgonen.

Hur det gick med Ragnars skor? Med hjälp av buntband och lite kreativitet höll lagningen hela turen.

Iskallt glacieervad. Siktdjupet obefintligt och stenarna såphala.

Lunch med Nijak i bakgrunden

Som vanligt överraskade Ragnar igen på sista dagen genom att plocka fram ost, lök  och palsternacka ur sitt outtömliga förråd i ryggan. Det blev en oförglömlig tur med bästa tänkbara väder och sällskap.